Vanlig silverfisk

Den silverfisk som är vanligast i Sverige är Lepisma saccharina, som tillhör ordningen fjällborstsvansar eller silverborstsvansar. Den trivs där det är instängd och fuktig luft och påträffas främst i badrum, under diskbänkar och på andra fuktiga platser. Den lever av socker- och stärkelsehaltiga ämnen.

Silverfisken har tre långa stjärttrådar och är ca 10-15 mm lång. Den har långa känselspröt och silvriga fjäll. De silvriga fjällen uppkommer efter silverfiskens tredje skinnömsning.

Det tar mellan fyra månader och tre år för en silverfisk att bli vuxen. Tidslängden beror på i vilken miljö och vilket klimat silverfisken vistas. Vid rumstemperatur kan silverfisken bli vuxen på mindre än ett år.

En silverfisk kan bli mellan två och åtta år gammal och eftersom den alltid växer kan den ömsa skinn upp till fyra gånger per år.

Honan kan lägga uppemot 100 ägg, men behöver en varm och fuktig miljö. Hon kan inte lägga ägg i en torr och kall miljö.

Det vetenskapliga släktnamnet Lepisma är grekiska och betyder ”fjäll” eller ”skal” och refererar till fjällen på kroppen. Artepitetet saccharina kommer från grekiskans sakcharon, vilket betyder socker och refererar till silverfiskens huvudföda som består av socker och stärkelse.

Namnet ”silverfisk” är känt från 1924 och det något äldre ”nattsmyg” dyker upp i svenskan efter sekelskiftet. Utöver silverfisk och nattsmyg kallas arten även silverpil, silvermal, siller, bänksill och sockergäst.